| Astrid Lindgren! |

Astrid Lindgren föddes den 14 november 1907 på gården Näs nära Vimmerby i Småland, som barn nummer två till lantbrukaren Samuel August Ericsson och hans hustru Hanna. På gården Näs som under 1700-talet var prästgårdsbyggnad men som så småningom hade blivit arrendatorsbostad, föddes så småningom ytterligare två barn. 

Astrids barndom var mycket lycklig, trygg och harmonisk, i stort sett som barnen i Bullerbyn... Men astrid blev så småningom vuxen reste till Stockholm, där hon utbildade sig till sekreterare, arbetade på kontor, gifte sig och fick två barn (Lars och Karin). Författardrömmar tycks hon inte ha haft, men på 1930-talet skrev hon sagor för tidskriften Landsbygdens jul, och varje kväll berättade hon sagor för sina barn. 

  *Så upp stod figuren Pippi!!

En kväll när Astrid satt vid sin dotter Karins sängkant bad Karin att hon skulle berätta en saga om Pippi Långstrump. Karin hittade på namnet just i den stunden och Astrid började berätta. Och eftersom det var ett så konstigt namn, så blev det också en konstig flicka. Efter några år fick Astrid för sig att skriva ner Pippihistorierna och skicka in dem till ett förlag. Precis som Astrid trott kom manuskriptet tillbaka. Men undertiden som Astrid väntat hade hon hunnit skriva ytterligare en bok. För nu hade hon märkt hur roligt det var att skriva. Astrid skrev flickboken Britt-Mari lättar sitt hjärta. Den skickade hon till Rabén & Sjögren, som 1944 hade utlyst en pristävlan om just flickböcker.  Astrid fick andra pris i den tävlingen. 

Nästa år hade Rabén & Sjögren en ny pristävling om barnböcker. Dit skickade Astrid sitt Pippi-manuskriptet i något omarbetat skick och vann första pris. Med Pippi Långstrump bildades en ny epok i barnboksvärlden. Pippi kom att bli symbolen för den fria människan som trotsar konventioner och auktoriteter och befriar barnet och barnlitteraturen från tyngden av trång moralism. Den vilda flickan krävde ytterligare två böcker: Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). 

Astrid blev snabbt en mästare inom flera olika genrer. Mästerdetektiven Blomkvist, som Astrid 1946 vann delat första pris med i en pristävlan om bästa detektivbok för ungdom, fick två fortsättningsvolymer, men denna deckarsvit varvades med tre berättelser om livet på landet, inledda av Alla vi barn i Bullerbyn (1947). 

Astrids betydelse för barnlitteraturen kan knappast överskattas. Som anställd på Rabén & Sjögren mellan åren 1946-1970 påverkade hon både utgivningen i stort och de enskilda författarna. Astrids egna författarskap är förankrat i den småländska hembygden, men också från Stockholm - där hon bott sedan 1920-talet - hämtar hon sina miljöer. Men hennes konst är i grunden universell. Astrid tolkar barnets situation i en modern värld, där de existentiella frågorna ställs i centrum: liv-död, gott- ont, mod-rädsla. Hon skildrar det trygga, lekande barnet, men också risktagandet; idyllen kantas av hot och faror. Mest fängslas hon av det ensamma, övergivna barnet, som söker kärlek och bekräftelse och skapar sin egen fantasivärld. 

Astrid är både traditionalist och förnyare. Sagan nyskapar hon i böcker som Nils Karlsson-Pyssling (1949), Mio, min Mio (1954) och Sunnanäng (1959) där hon för oss bort från vardagen och visar fantasins möjligheter. Astrids register är stort. Hennes berättelse har stråk av sorg, men hon ger sig också hän åt det befängda, åt crazy och humor,  t.ex. i Emil i Lönneberga (1963, den första av tre volymer). Enormt populär, inte minst utomlands, blev den 1955 inledda trilogin om Karlsson på taket, den propellerburne lille tjockisen, full av alla våra oarter. 

Familjeberättelsen med den djärva Madicken i centrum (1960) är ännu en genretyp i Astrids produktion. Och i Ronja Rövardotter (1981) utnyttjar hon en bortglömd men under 1800-talet populär genre, rövarromanen, för att gestalta en modern generationskonflikt. Hennes starka känsla för naturen fick här också spelrum. 

Astrid framstår som en lysande berättare för barn och för den delen även för vuxna. Hennes böcker har en enkel spänning men är ofta komplicerat byggda. Sättet att väva samman verklighet och fantasi i den stort upplagda och mycket diskuterade Bröderna Lejonhjärta (1973) är ett exempel på hennes suveräna berättarmetod, ett annat är jag-berättarens tokroliga turer i Lönneberga-epiken. 

Utöver de nämnda böckerna har Astrid skrivit essäer, ett par böcker som riktar sig till vuxna, texter till bilderböcker, film- och teatermanus. Vi på Saltkråkan, gjordes först som TV-serie innan den (1964) gavs ut som bok. Ca 40 filmer är baserade på Astrids texter, många i Olle Hellboms regi. Hennes verser har tonsatts och fått stor spridning. De finns samlade i volymen Hujedamaj och andra visor av Astrid Lindgren (1991). 

Astrids författarskap har utvecklats mot en allt rikare orkestering och ett allt mer virtuost språk. Hennes figurer och formuleringar har blivit en del av vårt medvetande. Hon har också med sin orädda, franka personlighet verkat som kultursamvete och moralisk instans, inte minst som djurens förespråkare. Också denna roll har uppmärksammats internationellt. 


**********************************************************************